Nya mötesmetoder sätter helt nya krav på såväl arbetssätt som möteslokaler!

När det pratas om den så kallade ”Mötesindustrin” menas ofta de möten som sker i större grupper. De som i vardagligt tal kallas för föreläsningar, seminarier, workshops, konferenser, eller stora kongresser. Det pratas mycket om förberedelser, målsättningar, styrning, teman och hur budskapet skall förpackas, presenteras och förmedlas. Det läggs otroligt mycket möda på att få fram ett budskap, från en sändare till en eller många mottagare. I det hänseendet har det inte hänt särskilt mycket sedan prästerna i kyrkor och samfund predikade för massorna om gudarnas budskap eller samfundets målsättningar. Samma metoder överfördes till de militära ledarna, eller om det var tvärt om?! Så småningom kom predikandet in i skolans värld och på den vägen verkar det fortfarande vara för många.
En eller flera talar om sanningar, lösningar, förbättringar, målsättningar och hur de vill att lösningarna på diverse problem skall se ut. Idag när i stort sett alla har tillgång till oändliga mängder av information och där den som traditionellt leder mötet förmodligen vet mindre än församlingen som lyssnar, ställs helt nya krav på mötens genomförande. Det handlar fortfarande om att presentera lösningar istället för att lösa intressanta problem.
De framgångsrika företagen i bl.a. Silicon Valley verkar arbeta efter principen att genom möte lösa problem tillsammans genom möten människor emellan. Den som leder mötet har inte svaren. Det är upp till mötets deltagare att hitta lösningar på de problem som ledaren pekar på. Då fungerar inte heller de gamla möteslokalerna längre, med en föredragande talare som i ena änden av lokalen predikar lösningar med hjälp av fina PowerPoint-presentationer. När deltagarna involveras måste förutsättningarna för att arbeta förändra kraftigt, menar Benny Johansson på Cocreo. Läs mer om detta på www.cocreo.se